Hur var det i skolan förr

Genom påvligt beslut förbands domkapitlen att ha domkyrkoskolor , där blivande präster skulle undervisas gratis.

Förr i tiden – skolan

Johan Skytte grundade flera skolor och reformerade på flera sätt det svenska utbildningsväsendet. Predikningar skedde ibland på svenska. I denna formaliserades utbildningsväsendet, som skulle utgöras av åttaåriga provincialskolor stadsskolor för borgare och tolvåriga katedralskolor, med fyra respektive sex klasser å två år var.

Universitetsutbildning kunde bara bedrivas vid protestantiska universitet, främst i Rostock , Greifswald och Wittenberg. Ht, Vt. Den formella utbildningen i Sverige sker på grundskola , gymnasium och vid högskola. Barnen antogs till dessa skolor vid sju års ålder och förväntades sedan avlägga klosterlöften. En bonde skulle minimalt kunna trons artiklar, Fader vår och Ave Maria på svenska, vilket föräldrar eller faddrar förväntades lära ut.

Det medeltida utbildningsväsendet var likadant i hela Europa. Många adelsmän på kontinenten kunde inte läsa eller skriva, och högadeln anställde därför sekreterare från prästerskapet. I och med nationaliseringen fick Sverige sin första nationella skollag, , vilket är en del av kyrkoordningen från samma år. Jullovet från mitten av december till början av januari delar upp det svenska läsåret i två terminer ; "höstterminen" och "vårterminen".

I Lycksele grundade han en skola för samer , och vid sina gods inrättade han barnskolor där även flickor fick gå. Likaså den äldsta kända stadsskolan för borgare är från detta århundrade. Ibland sändes adliga barn till klostren, även utan avsikt att de skulle inträda i kyrkan; annars försåg prästen adeln med religiös undervisning. Genom beslut vid riksdagen i Örebro fick Petrus Kenicius , Laurentius Paulinus Gothus och Johannes Rudbeckius i uppdrag att skriva en ny skolordning.

Även franciskanorden bedrev utbildning vid deras svenska kloster från talet. Därtill finns andra utbildningsinstitutioner, som folkhögskola , bildningsförbund, olika privata utbildningsföretag, med mera. Utbildning i Sverige är obligatorisk och kostnadsfri för alla barn i åldrarna 6—16 år. Klosterskolorna gav högre utbildning än domkyrkoskolorna, främst i teologi.

Luthers lilla katekes hade till syfte att utbilda allmogen i "den rätta evangeliska läran", och bidrog till protestanternas vilja att skapa en folkskola som lärde hela folket att läsa. Reformationen innebar att klostren stängdes, och därmed försvann inledningsvis möjligheten till högre utbildning. Katekesen var minimikunskaper för allmogen.

Vid sidan av den kommunala utbildningen, kan utbildningen ges av privatskolor eller friskolor. På den europeiska kontinenten uppstod traditionen att förse adliga söner i sjuårsåldern med informator , som skulle lära dem sju ridderliga konster, adliga motsvarigheter till de sju fria konsterna , däribland simning, fäktning, ridning, dans, schackspel och versskrivning.

Om utbildningen av medeltidens adel i Sverige finns knapphändiga uppgifter. Varje läroverk skulle ha en rektor, konrektor, teologie lektor, samt en kollega per de första tre klasserna. Reformationens pedagogik var påverkad av humanismen , varmed undervisning i kristendom varvades med klassisk litteratur , till exempel Vergilius. Från talet övertog emellertid borgarna dessa skolor, efter en maktkamp om undervisningen av borgarnas barn.

Från talet började den franska adeln bli normgivande för övriga länder, och franska informatorer blev högsta mode.

När infördes skolplikt i sverige

Under talet studerade omkring svenskar där. De humanistiska influenserna i pedagogiken tilltog , under påverkan av Petrus Ramus teorier. Den formella utbildningen, som i synnerhet kyrkans folk skaffade sig, gynnades av flera generösa privatdonationer, som Andreas Ands donation av Studentholmen tidigare Fyrisholmen i Uppsala , [ 13 ] [ 14 ] men för att bekosta sin utbildning krävdes ofta så kallad sockengång , [ 15 ] en sed som tyder på att eleverna vid klostren och domkyrkorna var fattiga.

Intresset för utbildning saknades hos folket, och såväl Gustav Vasa som ärkebiskop Laurentius Petri försökte på olika sätt stimulera till att fler lät sina barn studera.

Detta tillkom dem som skulle ta högre tjänst i kyrkan eller staten, och bekostades av kyrkan eller klostren. Skråväsendet hade ett lärlingssystem , där nya generationer lärde sig hantverk av äldre. Den fanns i Visby , och fick påvlig tillåtelse den 6 juli att i Sankt Jakobskyrkan "undervisa lärjungar av vilken nation som helst". Döttrar, som oftare än sönerna blev skrivkunniga, lärde sig handarbete, sång, strängspel och dans.

Formell utbildning har förekommit på grundnivå i Sverige sedan talet, på gymnasienivå sedan talet och akademisk utbildning sedan Uppsala universitet grundades Politiskt sorteras utbildningsfrågor under utbildningsdepartementet. Det ankom framför allt dem som skulle tillhöra de högre stånden att få utbildning; allmogen undervisades muntligt av prästen. Hur det såg ut för Sverige vidkommande finns få anvisningar om. Gustav Vasa övertog driften av sju domkyrkoskolor och elva stadsskolor, och grundade nya.