Vad kan en genetisk förändring leda till
Genetik – Wikipedia
Sekvensen av nukleotider i genen översätts i två steg till en sekvens av aminosyror som bildar ett protein. Slutresultatet formas av ett samspel mellan arv och miljö. Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener.
Generna motsvarar delsträckor längs kedjan. Genom detta förhållande finns hela sekvens-informationen i båda delkedjorna. Nukleotiderna passar då olika bra ihop, så att bindningen blir starkast om A paras ihop med T och C paras ihop med G. I naturligt DNA har sammanlänkningen nästan alltid gjorts på detta optimala sätt.
Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion. Det här är lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna på en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande.
Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin A , cytosin C , guanin G och tymin T. Den genetiska informationen utgörs av den ordning sekvens i vilken nukleotiderna placerats längs kedjan. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege. I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer.
En nukleotid består av en fosfat, en socker och en kvävebas. En bakterie innehåller normalt en enda kromosom som är formad som en ring, kedjan har inga ändpunkter. Den genetiska informationen och generna finns i oerhört långa molekyler som kallas DNA , deoxyribonukleinsyra. Generna ligger då i en viss ordning längs kedjan, med större eller mindre mellanliggande nukleotidsekvenser som inte ingår i gener.
Varje gen är en liten delsträcka i en stor DNA-molekyl.
DNA förekommer normalt i par om två kedjor som löper parallellt och tillsammans följer en korkskruvsform, en dubbel helix. Som exempel bestäms den längd ett människobarn uppnår i vuxen ålder både av de gener det får av sina föräldrar och av hur mycket näring det får, vilken näring det får, vilka sjukdomar det råkar ut för och hur mycket det motionerar.
Miljön som organismen lever i påverkar också hur den blir. DNA är kedjor av nukleotider.
Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA , som vardera består av en kedja av nukleotider. Men den är inte allenarådande. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt. I stort sett alla uppgifter som behöver utföras i den levande cellen sköts av proteiner.
Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen.
Vad är genetisk variation
Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av talet. Genetiken har stor betydelse för vilken yttre form och vilket beteende en organism ska få. I DNA används fyra olika nukleotider. När DNA-kedjorna bildar par kommer varje nukleotid mitt för en nukleotid i den andra kedjan.
Genetisk variation
En grupp om tre nukleotider motsvarar en aminosyra. Detta förhållande utgör den kemiska grunden för nedärvning: vid DNA-replikering kopieras den genetiska informationen genom att dubbelkedjan delas upp och genom att varje delkedja används som mall vid skapandet av en ny par-kedja. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel.
Denna motsvarighet kallas den genetiska koden. Genetik , ärftlighetslära , är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet arvsmassan är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen. Om man vet vilken sekvens som finns i den ena kedjan, kan man från denna räkna ut exakt vilken sekvens den andra kedjan har.
Aminosyrasekvensen avgör vilken form proteinet får och därmed vilken funktion det kan fylla. Den långa dubbla DNA-kedjan kallas också kromosom. En kromosom innehåller normalt ett stort antal gener.