Vem får bedriva forskning

Det gäller i allra högsta grad även för vetenskaplig information och publikationer. Med detta enkla exempel vill jag visa på att forskare ibland söker information med hjälp av system som de kanske inte förstår fullt ut och genom en metod som i värsta fall brister i sin strategi. Tillgången till information ökar i ett allt högre tempo.

Det innebär att ingen forskare har möjlighet att hålla sig uppdaterad med all den senaste kunskapen. Att söka information på nätet eller i Google Scholar ställer tillnärmelsevis inte samma krav som att vara kompetent i sin informationsinhämtning som forskare. Absolut, verktygen får gärna förenklas, men det får inte bli på bekostnad av funktionalitet och transparens vilket i sin tur påverkar riktigheten i genomförd forskning.

Vad finns det då att göra åt situationen och de problem som identifieras som hinder för god forskning? Vidare kan det vara bra som forskare att känna till tre olika grundtyper av sökningar vilka kan vara tillämpliga i sin forskningsutövning. Det är alltså inte en sökning som genomförs vid ett tillfälle utan den tar tid och kräver eftertanke.

Forskning definition

Visst, det kan vara gångbart i vissa fall, men långt ifrån alla. Metoden bygger istället på en iterativ process med ett pågående lärande och reflektion. Att lyckas med sin forskning kräver därmed metoder och strategier för informationssökning, annars är risken stor att den forskning som publiceras inte vilar på den existerande forskningsfronten.

Just i denna situation vinner Google Scholar anhängare, inte på grund av sin förmåga att ge bra och riktiga svar på din sökfråga utan med anledning av enkelheten i sökgränssnittet.

För det tredje måste vi bättre förstå sökverktygen och hur de fungerar. För det första bättre medvetenhet och förståelse hos forskarna om betydelsen av relevant informationssökning och vilken betydelse den får för forskningen. Det innebär alltså att olika sökningar och informationsbehov behöver matchas mot rätt sökverktyg samt rätt sökmetod för just den databasen.

Det är för mig oroande när detta får styra forskarnas informationsinhämtning. Att tillgodogöra sig enbart de vetenskapliga artiklar som publiceras inom sitt eget ämnesområde är ogörligt utan avgränsningar och urvalsprocesser. Den tredje typen av sökning är den mest avancerade och bygger helt enkelt vidare på, kräver, den utforskande sökningen.

För mig som bibliotekarie är detta ett viktigt och centralt problemområde. Ett exempel kunde vara att få fram en bok man har i en referenslista. Denna sökning kan liknas vid det man genomför vid en systematisk litteraturöversikt. Då kan man återanvända informationen om författare, titel och år för att sedan enkelt hitta fram till just den boken genom en bibliotekskatalog. Vidare bygger den på att du i förväg inte vet exakt vilka källor du vill få fram genom sökningen.

Haddaway publicerade i tidskriften Research Synthesis Methods. Den noggranna planeringen av sökningen skall alltså ha genomförts i förväg och skall bygga på en tidigare genomförd utforskande sökning. Jag är medveten om att det idag finns många forskare som använder sig av Google Scholar. Dessa bygger på olika söklogiker, har olika innehåll och sökfunktionalitet. Google Scholar brister i transparens, relevansranking och träfflistan bygger på algoritmer forskaren inte känner till, vilket får till följd att sökningen blir förvanskad för att inte säga felaktig.

Komplexiteten och kravet på kompetensen hos forskaren ökar markant för att nå framgång i processen. Utan att ha ställt sig dessa frågor och funderat över svaret blir informationssökningen inget annat än ett problem oavsett hur smidigt det än är att söka i Google Scholars gränssnitt.

Går det att bedriva forskning utan kompetens i informationssökning?

Den andra typen av sökning är kanske något enklare att formulera då du vet vad du söker efter utifrån tidigare kunskap. Idag kan man med fog påstå att den enskilde forskaren inte har någon som helst möjlighet att följa med i publiceringstakten. Dessa är:. Civilekonom som arbetar som bibliotekarie med intresse för öppen vetenskap, vetenskaplig publicering samt forskningsdata.

För att lyckas behöver man som informationssökare ställa sig tre grundläggande frågor:. Inom forskning kan vi inte fortsätta att använda och lita på söksystem, exempelvis Google Scholar, som vägrar att redogöra för hur relevansranking och algoritmer fungerar. Hur skall forskarna kunna hantera mängden av information så den inte utvecklas till ett hinder för forskning utan istället är den möjliggörare som driver utvecklingen framåt.

För det andra undervisning i informationssökning för forskare. Den första typen av sökning är den lättaste att genomföra men den kräver den mest precisa informationen för att lyckas. Denna sökning eftersträvar att göra en syntes på all relevant kunskap genom en stringent metod och en process som är transparent och reproducerbar.