Koloskopi utan remiss stockholm

Nästan samtliga precancerösa förändringar som hittas vid koloskopi kan avlägsnas omedelbart, så en singel koloskopi innebär diagnostik och behandling vid samma tillfälle. Screeningsjuksköterskan på endoskopienheterna har en nyckelroll för att de screeningutvalda patienterna med positivt F-Hb ska välja att genomföra den uppföljande koloskopin.

Alkohol innan koloskopi

Den screeningutvalda patienten är inte förberedd på samma sätt som andra patienter som remitterats för koloskopi — dessa har informerats och haft möjlighet att resonera med sin remitterande läkare. Se avsnitt 8. Med DT-kolografi får man också en del information om andra bukorgan och andelen incidenta fynd är hög, vilket driver kostnaderna utan att studier har kunnat visa att det är relaterat till en sänkt dödlighet i andra tumörer.

Det är därför rimligt att det ställs krav på den som utför screeningkoloskopier. Om man använder röntgen som primär screening blir stråldosen på populationsbasis relativ hög även om den individuella dosen är relativ låg. Samtidigt har koloskopin en mycket hög sensitivitet för cancer och precancerösa förändringar. För att screeningverksamheten ska fungera på ett effektivt och smidigt sätt måste den vara väl strukturerad och varje enhet måste vara tekniskt uppdaterad.

Det finns dock extensiva data från kohortstudier om adenom b3d0c0cdb3a-dba9ca14a5c9 b9dddbefbfcfd4 , kohortstudier om incidens och dödlighet adfa3ad-7fdd 52aa3c8adadfd7cb och fall—kontrollstudier faeebaea32f 21f29bcfaae8d c3add-d3ee-4ffc-0acbed6 f9eaefcaaf2cd7e0cc1 f8b74accafb58f9cc baaceaaaa-fbe 52aa3c8adadfd7cb vilka visar att koloskopi är effektivt för att förebygga både insjuknande och död i tjock- och ändtarmscancer.

I dagsläget finns det dock inga publicerade randomiserade studier om koloskopi som screeningmetod, även om en svensk studie nu har slutinkluderat patienter och är under publicering SCREESCO. Dock finns enbart få studier gjorda på screeningspopulationen b9dddbefbfcfd4 21f29bcfaae8d c3add-d3ee-4ffc-0acbed6 Endoskopistens förmåga har dock stor betydelse för den skyddande effekten bddaf8aabffabd bc-e11d-4a5ef Andra nackdelar är att det finns ett behov av adekvat kolonlaxering, en liten risk för perforation, en viss risk för aspiration när personen är kraftig sederad och en lätt ökad risk för blödning, framför allt efter polypektomi.

En metaanalys av populationsbaserade studier beskrev en risk för perforation 0,5 fall av 1 koloskopier , blödning 2,6 fall av 1 och död 2,9 fall av b8fcc-4dbfeaa Blödningskomplikationer är nästan alltid relaterade till polypektomi. Laxering behövs även för radiologin även om metoden i flera studier har visat sig vara mer tolerabel, dock har man hittills inte kunnat visa att detta är förknippat med ett ökat deltagande i screening.

En eller två negativa koloskopier med ett adekvat tidsintervall ger möjligen ett livslångt skydd mot tjock- och ändtarmscancer om de görs med hög kvalitet daa8cb-ae1eda Nackdelen är att koloskopi är en relativ invasiv metod som kräver screeningspersonens acceptans. I Sverige görs i dag fortfarande en hel del DT-kolografier i brist på resurser på endoskopienheterna.

Enligt patientlagen SFS, ska information anpassas efter mottagarens individuella förutsättningar, och legitimerade sjuksköterskor har den kompetens som krävs samt kompetens att ge psykosocialt stöd. Den screeningutvalda patienten kan därför i högre grad drabbas av oro och rädsla med anledning av provsvaret och informationen om att en kompletterande undersökning krävs.

Jämfört med patienter som remitteras från sjukvården behöver de flesta screeningpatienter därför både mer tid, engagemang och stöd av screeningsjuksköterskan. Sensitiviteten och specificiteten är hög när det gäller att upptäcka respektive utesluta tjock- och ändtarmscancer. Största nackdelen med koloskopi är att kvaliteten är operatörsberoende. Vad gäller cancerförstadier sjunker specificiteten relativt mycket vid polyper som är mindre än 1 cm och framför allt flacka polyper, särskilt sessila serrata adenom.

Hela kostnad—nyttaberäkningen av tjock- och ändtarmscancerscreening baseras på att koloskopin görs med god kvalitet. Se kapitel 14 Handläggning under och efter koloskopi.

För att hitta precancerösa förändringar eller tidig tjock- och ändtarmscancer måste tarmen vara adekvat rengjord, så det är också operatörens ansvar att värdera och göra om koloskopin vid eventuellt orena tarmar. Per polyp är dock risken för blödning relaterad till storlek och lokalisation samt växt av polypen eca51deb50ac4 Kall slyngning av bredbasiga polyper är effektiv och förhindrar allvarlig blödningskomplikation vid små polyper.

Metoden är dock inte accepterad som screeningmetod för tjock- och ändtarmscancer, varken i Sverige eller internationellt. Kvaliteten på och utfallet av tjock- och ändtarmscancerscreeningen är starkt sammankopplad med den enskilda endoskopistens kompetens.

Se kapitel 10Åtgärder för att underlätta och stimulera informerat deltagande, särskilt avsnitt Se även kapitel 7 Psykosociala effekter av screening. Nedan följer en lista som bör följas och som kan fungera som handledning för att organisera verksamheten. Totalt sett är det flesta blödningskomplikationer relaterade till resektion med diatermi av små polyper då dessa är vanligast.

Både Socialstyrelsen och EU rekommenderar att provsvarsinformationen till de screeningpatienter ges muntligt och inte enbart via ett brev d8eeefa9ceb51 1 20cd4daadc-bbe 22 EU understryker i sin rekommendation den möjliga psykiska påverkan som provsvaret kan ha på screeningpatienter 20cd4daadc-bbe 22 Socialstyrelsen beskriver att screeningprogrammet ska vara godtagbart även ur ett etiskt perspektiv och att deltagarnas psykiska välbefinnande måste hanteras inom det a0-bf5e-4dfaafa67 Den screeningutvalda patienten behöver göra ett autonomt och informerat val och behöver få personcentrerad information som möjliggör det.

Koloskopi - vad är det och hur förbereder jag mig?

Det är screeningsjuksköterskan som har ansvaret för att informera patienterna om avföringsprovets positiva provsvar och dess innebörd och varför det behövs en uppföljande koloskopi. DT-kolografi rekommenderas dock som kompletterande undersökning efter en inkomplett koloskopi, helst i direkt anslutning till koloskopin. Vid koloskopi finns möjligheten till omedelbar provtagning, så det finns inga falskt positiva fynd som leder till operation.