Vad innebar europeiska enhetsakten

På så sätt kunde många av de förslag som kommissionen Delors I senare lade fram antas.

Utvecklingen fram till Europeiska enhetsakten

Genom Maastrichtfördraget upphävdes och ersattes de delar av enhetsakten som rörde Europeiska rådet och det europeiska politiska samarbetet av fördraget om Europeiska unionen. Den första utmaningen för fördraget var att bli godkänt i Danmark och Italien, där man ifrågasatte om fördraget var förenligt med ländernas konstitutioner. Fördraget utökade vidare gemenskapernas befogenheter på det socialpolitiska området och införde helt nya befogenhetsområden gällande ekonomisk och social sammanhållning , miljö samt forskning och teknisk utveckling.

Ett samarbetsförfarande inrättades och Europaparlamentet fick ökad makt över anslutningsfördrag. Därutöver innehöll enhetsakten bestämmelser om det europeiska politiska samarbetet , ett utrikespolitiskt samarbete som senare blev den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genom Maastrichtfördraget. Delors hade som mål att den inre marknaden skulle upprättas från den 1 januari och förespråkade ett närmare samarbete mellan de europeiska länderna.

För att kunna nå detta mål effektiviserade enhetsakten beslutsfattandet inom Europeiska gemenskaperna genom att ersätta kravet om enhällighet med kvalificerad majoritet vid lagstiftning på flera områden, däribland nödvändig harmoniseringslagstiftning för att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Samtidigt stärktes Europaparlamentets inflytande genom införandet av samtyckesförfarandet och samarbetsförfarandet i vissa beslutsprocesser.

Efter att Europeiska rådet vid sitt möte den 2 december till 3 december slutligen nått en överenskommelse, antogs fördraget medlemsstaternas utrikesministrar. Efter att Europeiska rådet först hade varit mycket oenigt om hur det nya samarbetet skulle se ut, beslutades i juni vid rådets möte i Milano att en regeringskonferens skulle sammankallas. Alla medlemsstater, utom Danmark och Storbritannien, stödde förslaget om att sammankalla en regeringskonferens.

I slutet av tillträdde kommissionen Delors I , som leddes av den tidigare franske finansministern Jacques Delors. Den 27 februari var folkomröstningen i Danmark genomförd, och en majoritet hade röstat för fördraget. Trots detta signerades fördraget som planerat den 17 februari i Luxemburg , men endast av Belgien , Frankrike , Irland , Luxemburg , Nederländerna , Portugal , Spanien , Storbritannien och Västtyskland.

Först därefter undertecknade Danmark, Grekland och Italien fördraget. Vid ett toppmöte i Stuttgart i juni uttalade Europeiska rådet en vilja om att skapa en europeisk union, som inte enbart skulle omfatta ekonomiskt samarbete utan också politiskt, polisiärt och straffrättsligt samarbete. Därmed signerade Danmark , Grekland och Italien fördraget den 28 februari i Haag. Därutöver skedde viss institutionella förändringar.

Fördraget innebar att den inre marknaden blev verklighet från den 1 januari Den danska regeringen förespråkade dock att fördraget skulle godkännas, och utlyste därför en folkomröstning. Förutom Danmark höll även Irland en folkomröstning under ratificeringsprocessen. Därför utlyste den danska regeringen, som förespråkade ett godkännande av fördraget, en folkomröstning , som resulterade i ett ja till fördraget.

Det trädde i kraft den 1 juli efter att ha ratificerats av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Kvalificerad majoritet introducerades för beslut rörande den inre marknaden, vilket var en förutsättning för att kunna få en effektiv fungerande politik. Under flera års tid hade Europa präglats av hög arbetslöshet och omfattande ekonomiska problem, ibland kända som euroskleros.

Europeiska enhetsakten , eller enbart enhetsakten , är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 17 februari i Luxemburg och den 28 februari i Haag , Nederländerna.

Enhetsakten utökade Europaparlamentets roll vid lagstiftning. För att träda i kraft var fördraget tvunget att ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Lissabonfördraget

För första gången omnämndes också Europeiska rådet i ett fördrag. Den 27 januari samma år beslutade rådet, utan att ens invänta resultaten från Danmarks folkomröstning, om att fördraget skulle signeras den 17 februari Den 13 februari blev det dock klart att den italienska regeringen, liksom den grekiska, var tvungen att invänta resultaten från Danmark innan undertecknandet av fördraget kunde ske. En bestämmelse infördes, för första gången, om Europeiska rådets sammansättning.

Den 21 januari avslog folketinget i Danmark fördraget med 80 röster mot På så sätt krävde de danska parlamentarikerna att fördraget skulle omförhandlas. Fördraget trädde i kraft den 1 juli , efter att alla medlemsstater hade godkänt fördraget. Fördragets huvudsakliga syfte var att fullfölja den inre marknaden. Under talet började det europeiska samarbetet ta fart på riktigt.

Frankrikes och Tysklands nyvalda ledare, president François Mitterrand respektive förbundskansler Helmut Kohl , var inriktade på att fullända den gemensamma marknaden till en inre marknad för att stimulera den europeiska ekonomin. I Danmark avslogs dock fördraget av folketinget redan innan det hade undertecknats.

Grunden lades även för en ekonomisk och monetär union.