Hur känns oregelbunden puls

Vid förmaksflimmer finns en risk att det bildas proppar i hjärtats förmak. En attack kan vara från enstaka minuter upp till flera dygn.

EKG visar om hjärtat går i normal rytm sinusrytm eller om det går i förmaksflimmer. En tredjedel har inga symptom. Vid paroxysmalt attackvis förmaksflimmer går flimret över spontant. Patienter med förmaksflimmer bör i de flesta fall genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat. Förmaksflimmer kan även drabba den som är i övrigt frisk. Blodprover bör tas för kontroll av blodvärde, salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning.

Episoder av flimmer som går över spontant. Förmaksflimmer hjärtflimmer är en rubbning i hjärtats rytm som gör att rytmen blir oregelbunden, pulsen är ofta högre än vid normal hjärtrytm. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder. Tyvärr finns det fortfarande begränsat med mottagningar som kan hjälpa patienter med ett helhetsgrepp kring livsstilsförändringar.

Förmaksflimmer innebär nästan aldrig ett akut hot mot cirkulationen men innebär en ökad risk för slaganfall stroke , hjärtsvikt och är även associerat med demens. Vid förmaksflimmer styrs inte hjärtrytmen av den normala impulsgivaren i hjärtat sinusknutan. Risken för stroke är flera gånger högre än hos personer utan förmaksflimmer.

Förmaksflimmer ger ofta symptom i form av hjärtklappning, en bubblande känsla i bröstet, andfåddhet och trötthet.

Eftersom förmaken inte bidrar till hjärtarbetet vid förmaksflimmer så är hjärtats funktion mer eller mindre nedsatt, och detta kan förvärras om pulsen är för hög under längre tid. Blodproppsförebyggande läkemedel sätts vanligtvis in, men i vissa situationer kan andra alternativ vara aktuella. Systemet har förkortningen CHA2DS2-VASc och tar hänsyn till riskfaktorerna hjärtsvikt, högt blodtryck, ålder över 65 eller över 75 år, tidigare stroke, kärlsjukdom och kön.

En bidragande orsak är det ökande antalet äldre i befolkningen men även ökad tillgång till diagnostik, ökad medvetenhet och större förekomst av riskfaktorer hos yngre individer. För att bedöma risken för stroke för personer med förmaksflimmer och därmed också om det finns skäl att behandla med blodförtunnande medicin används summan av olika riskfaktorer i ett poängsystem. Man kan även använda någon form av långtidsregistrering för att ställa diagnos.

En del kan få sin diagnos av en tillfällighet i samband med andra vårdkontakter eller screening.

Hjärtrytmrubbningar

Rytmen styrs i stället av ett elektriskt kaos i hjärtats förmak som leder till att hjärtat pumpar oregelbundet. Bland personer som är över 75 år har procent förmaksflimmer. Konstant flimmer som trots behandling inte går tillbaka till sinusrytm eller där man beslutat att inte göra fler försök att få hjärtat i normal rytm.

Det finns vetenskapligt förankrade data på att fysisk aktivitet, viktnedgång vid övervikt och minskning av skadlig alkoholkonsumtion minskar bördan av förmaksflimmer. Vid mer än en riskfaktor finns en stark rekommendation till blodförtunnande behandling. Risken för stroke är hög även om flimret bara kommer episodvis och även om det inte finns så mycket symptom. Dessa kan vara i enstaka minuter men också pågå i flera dygn.

Man kan då bland annat drabbas av en stroke slaganfall, propp i hjärnan. Uppskattningsvis har cirka svenskar förmaksflimmer och antalet diagnosticerade fall ökar.

Förmaksflimmer - Symptom, råd och orsaker - Riksförbundet HjärtLung - HjärtLung

Orsaken till förmaksflimmer är ofta kopplad till andra sjukdomar som belastar hjärtat, framför allt högt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer. Det elektriska kaos som finns i förmaken vid förmaksflimmer startar ofta där blodet leds in i hjärtat från lungcirkulationen lungvenerna.

Upp till en tredjedel inte har några symptom alls, och söker därför inte upp sjukvården. Förmaksflimmer ökar risken för stroke, men bra förebyggande behandling finns tillgänglig.

Oregelbunden hjärtrytm

Episod av flimmer som inte går över spontant och som kräver åtgärd för att återgå till normal rytm. På en EKG-skrivare ritas sedan en kurva som visar hjärtats elektriska aktivitet. Övervikt, inaktivitet och hög alkoholkonsumtion är faktorer som ökar risken. Oftast görs detta i form av en elkonvertering men kan också utföras med läkemedel. Diagnosen ställs med hjälp av ett elektrokardiogram EKG. Det sker genom att man kopplar elektroder till vrister, handleder och på bröstet.